Diabetes – En riktigt komplicerad ”typ”

Efter att ha läst en artikel om diabetes i Svenska Dagbladet häromdagen känner jag ett behov av att skriva av mig lite. Att jag reagerar beror på att jag har en dotter med TYP 1 diabetes.

Ett citat från artikeln är ”mer än vart sjätte barn i Sverige med fetma har även ett förstadium till diabetes”. Det är ju ingen rolig information alls. Det jag reagerar på dock är att väldigt ofta när diabetes omnämns står det sällan förtydligat om det är diabetes TYP 1 eller TYP 2 man syftar på. Det är en väldigt stor skillnad på de två och dessutom har det visat sig finnas ytterligare varianter. Diabetes ”namndroppas” ofta i sammanhang med andra sk livsstilssjukdomar och TYP 2 varianten kvalar definitivt in där. Att barn med fetma riskerar att få någon typ av typ 2 diabetes är självklart fruktansvärt, men i deras fall är inte diabetesen det stora problem utan svårigheterna att komma tillrätta med sin hälsa och övriga komplikationer som övervikten kan leda till.

Typ 2 kan komma succesivt och går att upptäcka och förebygga i tid. Typ 1 slår till helt utan förvarning och från en dag till en annan måste personen sköta kroppens blodsockerreglering manuellt genom att balansera sitt matintag med insulin som tillförs externt in i kroppen. En uppgift som vi utan typ 1 kan ta förgivet att kroppen själv sköter lika väl som vi slipper fundera på andra hormoner som regleras automatiskt i kroppen.

Min 8 åriga dotter har nu haft typ 1 diabetes sen hon var 2,5 år. Självklart har jag undrat hur och varför just hon fick det. Kunde jag/vi/samhället/Sverige/mänskligheten gjort något annorlunda för att förhindra detta?

Självklart sker saker som vi inte kan råda över, men när en sjukdom ökar just i vissa länder (Sverige, Finland, USA ) så måste det finnas en anledning och därmed något man kan påverka. Forskare säger att det inte finns några vetenskapliga bevis ännu till eventuella orsaker till typ 1. Dock finns misstankar om att den sk uttalade hygienen i samhället har lett till att vi idag inte har samma tarmflora som tidigare vilket gör att vårt immunförsvar inte blir rätt stimulerat. Immunförsvaret startar då inbördeskrig istället för att bekämpa de riktigt skurkarna och på så sätt får vi en autoimmunsjukdom som t ex diabetes typ 1. Att vi börjar bli restriktivare med användningen av antibiotika kan därför tänkas vara en god idé. Dessutom ger jag både 8 åringen och hennes lillasyster probiotika (bra bakterier). Vi tar även D-vitamintillskott från icke syntetiska källor. På sätt och vis kan väll även typ 1 sägas vara en livsstilssjukdom, om än inte lika individuell som typ 2. På sätt och vis är väll alla sjukdomar livsstilssjukdomar på ett eller annat sätt?!

Det jag önskar är att journalister och vi som jobbar inom frisk- och sjukvård oftare förtydligar om vi talar om Typ 1 eller Typ 2 diabetes.  

Hösten då min dotter fick sin diagnos ville jag göra allt för att hitta ett sätt att bota henne. Blev hoppfull så fort det stod någonting om ett nytt vaccin eller försök med transplanterade Langerhanska öar. Jag ville läsa böcker, skriva insändare och engagera mig i någon föräldraförening. Sen kom vardagen över oss och allt praktiskt skulle lösas, dagispersonal och släktingar skulle informeras och läras upp. Köksskåp skulle tömmas för att göra plats åt alla nya hjälpmedel. Så småningom började livet gå vidare som innan fast med tillägg av diabetes och allt vad det innebar. Åren har gått och jag har jag inte läst en enda hel bok om diabetes och inte heller engagerat mig i någon förening. Jag brukade ha dåligt samvete över det men nu har jag insett att mitt uppdrag är inte att hitta ett botemedel till diabetes utan att fortsätt jobba som jag gör för att på mitt sätt inspirera till hälsosammare livsstil. Diabetes blir man expert på automatiskt när man lever med det varje dag.

Jag vill dock passa på att reda ut några saker (följande är hämtat från www.barndiabetesfonden.se):

–         Det finns ca 8000 barn med diabetes i Sverige. Av de barn som insjuknar får mindre än 1 % en typ 2 variant.

–         Barn som får typ 1 diabetes är varken fetare, mindre fysiskt aktiva eller har ätit mer sötsaker än andra barn.

–         Typ 1 diabetes är än så länge ett livslångt tillstånd (sjukdom) och kräver konstant omvårdnad, dag som natt, helg som vardag.

Köksskåpet hemma.